Hörde nyss en låt som fick mej att tänka på när MIN dotter blir äldre... 

Vad ska man då säga om hennes uppväxt. 

Hon har de bra. 

Hon har manliga förebilder. 

Och underbara sådanna! 

Men tänk den dagen mitt underbara hjärta frågar "vars är min riktiga pappa"... 

Med en extrem klump i halsen inser jag nu att den dagen kommer och jag vet inte hur jag då ska ta den.. 

De är ju lika att förbereda sej nu..  

Men stort tack till dom manliga förebilderna i Alice's liv. 

Chanserna har funnits, men inte alls tagits. 

För min dotter kommer den biologiska "pappan" bara vara några svarta bokstäver på ett vitt papper, de skrämmer mej hur illa de egentligen är! 

Så idag tänker vi på alla ansvarsfulla pappor som ställer upp för sina underbara barn och älskar dom med hjärtat och inte lögner. 

PS! 

Jag vet att lögnerna om att "pappan" inte får träffa Alice har spridit sej hejvilt, men det kan jag intyga på att det har funnits möjligheter och dom har mötts, men inte ens ett "hej" fick min dotter av "pappan"! 

Så lägg ner försöken om att komentera här, för lögner kan ni dra någon annan stans :) 

Alice har ett bra liv och är omringad av personer som har kärlek att GE henne och inte bara TA! 

Xoxo 

Tålamodet får sej ett prov..
Men jag les vidare :)

Ett härligt varmt bad fick man för att rensa tankarna. Tack underbara C de här behövdes <3

Ha en fin kväll alla underbara läsare <3

Jag ser skor jag bara mååååste ha!!

Nam nam :D finns de nå nätter än fika ?!?!?!?!

Gör stan osäker. Så passa er ;)

Känns bra att vara med tre underbara tjejer en sån här jobbig kväll. Har inte tänkt kometera händelsen mer än så.
Orden finns men dom är inte nog.
Att något som känns så bra kan bli så fel...
Jag vill inte tappa fotfästet nu. Jag vet vars jag står och nu när allt kan bli så bra så ska de inte få förstöras.

Nu riktar jag in mej på Alice och jobb för resten kommer. När det är läge för de.
Tiden läker dom flesta såren.

XoXo.